greddigt

Nu sitter jag på Västerlånggatan igen. Dagens accessoar är en handledsvärmare fröken Ribbenstedt gav mig vid lunch. Hon hade gjort den åt mig i sjuan, glömt bort den men hittat den igen nyligen. Den är cerise, har sju inbroderade blommor samt två korvar och två plastögon fästa. När man rör på armen flyger pupillerna runt. Tanken är tydligen att den speglar min personlighet, så det är spännande att få klura på hur hon menade med det. Det är hur som helst störtskön att ha på sig.

Annars så mår jag som jag förtjänar (som en jävla gnu) och min röst har åkt bergochdalbanan krax-djup, sensuell whiskyröst-nästan normal-djup, sensuell whiskyröst-krax under dagen. Mer eller mindre hela city weekend-crewet insjuknade under resans gång, men gick alla på en stenhård mental diet av den som inte dansar är våldtäktsman så nu är det bara att ta igen all bacillfajt jag sparat till hemmaplan. Har avsatt idag och imorgon (och ev. onsdag) enbart för detta syfte.

Men till saken! Jag talade med Harry häromhelgen, och då annonserade han att nu tänkte han banne sig lägga ner hela grejen med att ha Filippa K-kavajer för överpriser och stå och sippa på ett glas rött i hörnet och prata om klassikerna man avnjutit i divanen osv osv osv för vi är ju inte 23 utan 18 och det står på leget så alla fattar det förr eller senare. Nu skulle han istället satsa på för små t-shirts med tryck. Jag vet inte om han sa att de skulle vara i glada färger eller om det är min efterkonstruktion, men det hoppas jag i alla fall. Efter att jag slängt en snabb blick i min garberob där allt var svart svart svart insåg jag att Harry har målat upp visionen för min vår. Opretantiöst, bekvämt och mycket dans.

Den här blev jag lite spontansugen på.