greddigt

droppa precis lite visine i ögonen och suckade lättad. I can see I can see, men sen visade det sig stt världen var grotesk och ful. Vidrig rent av! Jag är ledsen, och det får man va ibland! kanske borde jag inte spreja det på bloggen men det är ju det enda ställe jag får vara mig själv. Jag skrev ett fucking huge arbete klart i fredags och jag hade varit fett stressad inför det för jag suger i allmänhet just nu. Men sen när jag lämnade in det kände jag ändå "fan molan, det gick ju ganska bra ju. Fan molan kanske MVG MVG MVG!!"
Sen kom helgen och jag plugga ett annat arbete febrilt. På måndagen, igår asså, så kommer mig sh lärare fram till mig och sätter sig bredvid. Hon lägger handen på min axel och säger "Molly, har du fortfarande kvar utrednmingen du skrev i fredags på datorn?" jag: (oh shit oh shit oh shit) "ööh, aa vaddåra?" hon: (arg och besviken) "du får en chans till, en!"
DUNK och jag var dööd! Helt knäckt insåg jag att livet är skit, bajs och fitta allt mixat i en apmun som redan är fullt med inälvor  och ännu mer bajs.
hur mycket visine jag än tar så kommer det aldrig bli kokain!