trainsex alltså

tanken var att jag skulle skriva ett inlägg tillägnat emil (för att han var genuinast i sin tolkning av mångårigt pårökt hippie igår på skivan) och tacka för blomman jag fick. men när jag satt där igår kväll, på pendeltåget hem, och grubblade över diverse formuleringar och annat som jag glömt nu, kom jag plötsligt till en insikt.
jag har nästan en sensuell relation till tågåkande. speciellt igår; det som fick mig att ens komma på detta var det underliga i att sitta i en knäpptyst pendeltågsvagn. det i sin tur förde snabbt tankarna till tågluffen och nattågsfärderna, och plötsligt gick min tankegång, utan att jag kunde stoppa det, precis nästan ungefär såhär:

"man hör ju verkligen hur det knakar i lederna, känner det, och alla de dova ljuden som man bara nästan kan höra, och hur alla tågets lemmar (!) skakar och rör sig med tåget, tåget som skjuter sig framåt helt obönhörligt som en JA VADÅ RÅ?!"
 typ. lite förhärligande. alltså ja det låter psykobitchvarning men sen funderade jag lite och så jäkla konstigt är det inte. det finns massa romantisering (som alltid leder till sexualisering) av tågresandet. tänk bara alla dessa Möten som skett i litteraturen och filmens värld sen tågen kom till. och sen det privata; mina clara och hannas alla sexnoveller skrivna på diverse tåg i europa. och såklart den mest tydliga symbolen av de alla för att vara freudian för en sekund, tågets faktiska penetrerande av allt som korsar dets väg (mest luft alltså)

...

okej mitt resonemang håller inte jag är nog bara en liten torrizzzzzz

här är lite sexiga bilder:
image390

liten men söt:
image391

x2000 e hett
image392

IMORGON KOMMER ARVID HEM iaf så kan ni glömma det hära :)

söndagsnöje

på söndagar har man tid (annars tar man sig det) att ploga sig igenom dn från pärm till pärm. på vägen kommer man oundvikligen att stöta på ett fenomen som elvira redan tagit upp; kontaktannonserna. jag älskar dem. dagens favorit hittades på man söker kvinna-delen i stockholms län:

"Är en perfekt man, 25 år, pilot, med bra symmetri, händig, stark och pålitlig. Jag är vetenskapligt perfekt, inga brister. Hör av dig"

Hrm.

Fråga ETT: Hur kan du vara kvinnolös och sänka dig till kontakten-nivå, åh du ouppnålige?
Två: Skojar han med oss? Har han humor? Är det ens ett roligt skämt? (typ lite ja)
Tre: När blev pilot det perfekte yrket?

Jag funderar på att svara.

nattens definitiva sanningar;

stockholm är litet och livet är ironiskt.

kragryckning

smög mig in här för att förfäras över hur vårat läsarantal antagligen rasat i backen pga den enorma inaktiviteten som pågår här, men förvånades över trogenheten! så illa är det inte ändå. folk kommer hit och hoppas på nytt, vilket tyvärr inte produceras. men då ska jag sända ut ett glädjens budskap: snart kommer två spökskrivare börja skriva om bitterfittor, gina tricottjejer och andra syndrom komna av stockholmslivet. typ. SÅ HÅLL UT!

Schlapptic fantaschtic (..?)(jag ska gå och lägga mig nu.)

Ikväll har varit fantastisk på många sätt och vis. Högstadienostalgi, insikten om ens någorlunda mognad och Harrys soffa är inte att underskatta. Nåväl, vi satt så och pratade när plötsligt Rasmus, Harrys härlige bror, får något finurligt över sig. Det visar sig så att han idag upplevt något vi alla drömt om: Han har hittat sig själv på tjuvlyssnat.se!

COOLT LIKSOM!

Läs och njut, Rasmus är Kille 1.

Pissoaren på After Kök & Bar, Stockholm

Två killar ~20 ställer sig vid en pissoar och ska uträtta sina behov. De verkar inte känna varandra och är båda ganska alkoholpåverkade. Den ena verkar uppmärksamma att den andra inte får ut någonting.
Kille 1: Jag vet hur det är. Det kan vara lite svårt såhär när man har andra runt omkring sig.
Kille 2: Ja det kan ju det.
Kille 1 är klar och går för att tvätta händerna. Kille 2 står fortfarande kvar och får inte ut någonting.
Kille 2: Men kan inte du sjunga en sång för mig? Jag tror det går lättare då.
Kille 1 (som fortfarande står och tvättar händerna): Jo det kan jag väl. Har du några önskemål om låtval?
Kille 2 (funderar några sekunder och säger sedan): Kan du någonting av Ted Gärdestad?
Kille 1: Jo, jag tror jag kan "Jag vill ha en egen måne".
Kille 1 börjar sjunga refrängen av "Jag vill ha en egen måne". Efter att ha kommit halvägs genom refrängen stannar han upp.
Kille 1: Nu kan jag ingenting mer.
Kille 2: Nej men det är lugnt, det räcker, nu funkar det!
Kille 1: Vad bra!
Kille 2: Ha en fortsatt trevlig kväll!
Kille 1: Detsamma!

Godnatt då.

förlorare

hej jak er zemst. hittade vita spicegirlsish skor idag på myrorna. 75 kr. jag förlorade mot mig själv. jaja

feist och shoppstopp

redan i rubriken talar jag mot min kommande tes, men det gör mig inget.

nå, igår kom jag på en sak när jag stod och rotade i min garderob. fyfan vad jag inte behöver shoppa något. man går och inbilliar sig att man behöver det och det och det, men oh no. shoppandet har på senaste tiden för min del bara varit något slags försök till bot på stress/depp/tråk. MEN MAN BLIR JU ÄNNU DEPPIGARE NÄR MAN ÄR PANK! ¨

så jag bestämde mig för ett test: från och med nu ska jag se hur länge jag klarar mig utan att handla kläder (underkläder/strumbyxor/potentiellt en ny bikini borträknat). jag tror faktiskt att ajg skulle kunna klara mig rätt länge. någon som är på?

sen motsägelsen; jag shoppade ju faktiskt idag. feists senaste (ni vet, sköna videon med blå paljettdräkten....äh jag lägger upp) och nya bon. tummen upp till feist och halvt ner för bon. men skivor och magasin lär man sig ju iaf något av (typ)

här

ojoj0.2

knaz


ojoj

ojoj

iakttaget

när man står och väntar på ett tåg, ta pendeln för enkelhetens skull, står alla stilla med en tidning/ipod/telefon. sen kommer tåget, och alla börjar gå framåt längs med tåget som det bromsar in. varför det? som om tåget skulle stanna snabbare om man rörde sig lite med det? som om man skulle missa det annars? man har väl redan stannat på platsen där man tänkt sig att kliva på? jaja. tänk på det ni.

parantes

efter att jag tryckt på publicera gick jag in på blogg.se startsidan för att se om man såg mitt inlägg bland de senaste


................................

exhibisionister är vi allihopa, allihopa

eller? emil (som jag tror just slog rekord i mest textmassa/inlägg) får tanken att spinna igång i det han skriver, men frågan besvaras aldrig ändå: vad sjutton ska man skriva om då? och vad ska målet med skrivandet vara? modebloggerskorna som kryllar som djur har ett tydligt syfte (leka musor inför fjortissverige); men vi då? handlar det om att rikta sig mot en tänkt publik och underhålla den, eller handlar det om ett slags dagboksskrivande till allmän förfodande? greddigt känns planlöst. det är det som är så bra.

jag skulle tillochmed vilja ge mig på en liten presentation: ett lite för tight gäng som skriver för att de vill och vad de vill och när de vill och hur de vill bara för att. här finns foto/konst/film/artsypartsytips och -kritik, debatt, babbel, skol/livs/kärleksångest, nyfunna tankar och erfarenheter - vad helst kommer över oss kort och gott. låt så vara?


eller (åter detta eller)? finns det något bakomliggande och varför gör det? är vi stört måna om att skrika ut våra åsikter?

VI BLOGGAR, ALLTSÅ ÄR VI

(je ne sais pas)


Deklaration tre (följer emils vinnande koncept)

Jag vill börja med att ursäkta min frånvaro från www på sistone, min hjärna har varit så nerbajsad med annat. Deklarationen tex (hej jag heter karin och hade kunnat vara 3000 kr rikare snare, men blir istället 61 kr fattigare. va?!)

Nå, sitter och borstar tänderna och packar och lyssnar på håkans nya och borde vara påväg ut genom ytterdörren nu då helgen ska spenderas hos farmor i sunne. Men ville bara poängtera hur vår framtid - utgångsmässigt, vill säga- ser ut: Vi ska ALLTID börja på garlic & shots, och alla ska med. det sägs att man inte får ligga så mycket efter de där extremt heta vitlöksräkorna, MEN DET GÖR INGET, gör shotsen kostar 39 spänn och är ljuvliga! Patrik fyllde år igår och har gett ett löfte om att prova alla 101 shots under sitt nittonde levnadsår.

Det var det. Nu försvinner jag in i skogarna.

Återställd

Ville bara säga; nu mår jag bra. Klarade av inlämningen och har druckit sådär härligt mycket som man får vi stora familydinners hos far min. Inkognito och Beckmans och sen godnatt.

Inspiration, kreativitet och totalt hjärnstopp

Det stora problemet med att välja kurser som kräver kreativitet och idéer från ens egen sida är tidspressen. Jag talar om Litterär gestaltning. Meningen med kvällen var för mig att sitta ner och skriva en novell på ett par afyra om två personer i en tågkupé, blablabla, nåväl: Först var jag hos pappa, facebookade och kom på att jag definitivt skulle skriva bättre om jag åkte till mamma och att jag alldeles säkert borde ta en promenad först. Sagt och gjort - jag kom hit för en halvtimme sen. Inser graden av smutsighet i mitt rum, börjar städa, inser hur dålig koll jag har på ekonomin kring skivbiljetter jag sålt och inte sålt, plockar med det, blir sugen på te, kokar det. Tillsist var det oundvikligt att hamna framför datorn och greddigt går nu före det hemska dokumentet med namn "Att åka tåg kan vara...doc". USCH!

Avundas Molly och Elvira som idag lämnat in sitt projektarbete. Det här mördar min redan mörbultade hjärna.

Nu kommer den:
 :'(

Senaste nytt från ungdomshemmet

En ljuvlig lunch bestående av tomatsoppa, rödlök och baguette rustik har just intagits på Västerlånggatan, följd av cigg under fläkten. Här är ljuvligt. Jag vill alltid bo här, med bara mina närmsta vänner i ett litet kollektiv där alla betalar lika mycket för maten (ja, jag känner mig lite som Kellerman i hans sommarprogram)

Just nu sätts Eternal Sunshine for the Spotless Mind igång ute i vardagsrummet/sovlyan. Livet är fint, imorgon är det fezt.

Filmfestivalen.

Hej vänner, är det någon uttöver jag som är medlem i Stockholms Filmfestival och sugen på gratisbio på onsdag? En film som heter Reservation Road (tror jag men är inte hundra med mitt guldfiskminne) visas då klockan 18, och jag är utan tvivel på. Yes? No?


Håkan Hellström

Ja, så kom vårkänslorna och med dem ett nytt Håkanalbum och med det en nyförälskelse i Håkan Hellström.

Här är lite påminnelser om den gamla goda tiden och lite prover på vad som kommer att prägla popsommaren:




Jag tror jag ska flytta till Göteborg i höst.

BÖGAR LESBIANER SLAMPOR BUTTBOYS TRANSOR MISFITS

Så lyder headlinen till kvällens nya erfarenhet: Dirty Wednesday på Sidetrack.

För att ta allt från början, som sig bör: Vi hade, faktiskt, taggat för Baba Sonic. Vi började med rötjut och äppel/kanelvin och gamla miniabsolutvodkaflaskor hemma hos mig. Beger oss mot Mariatorget runt fem i tio och möts av kö. Var det kanske denna eviga kö fylld av nyblivna 18åringar och lökar som fick oss att överge Baba från början? Jag vet icke. Denna kö iaf, står vi i tills klockan slå 11 och vi visserligen är nära de otrevliga vakterna, men ändå skulle behöva betala 50 kr inträfa för inträde. Nåväl; Jag, Clara och Elvira bryter oss ut och beger oss mot Wollmars för öl, jäger och en trevlig kväll. Spanar så in Sidetrack; Gaybaren min chef talat så mycket om. Skickar ner Elvira i dimman och när hon kommer upp efter en minut eler två med det största leendet skådat genom tiderna och kommentaren: "Kom tjejer. En ny era i våra liv startar här" fanns det inte längre några tvivel, vi skulle ner.
När jag sedemera möttes av åsynen Naket, Läder och Transa så fanns inte längre npgra tvivel; Jag hade hittat hem.

Så, kära vänner, förbered er: Våra närmsta onsdagar kommer spenderas på Wollmars Yxkullgata!

Nu ska jag och Clara titta på tv och antagligen äta en och annan chokladbit.

Kärlek.

Sitter och läser DN På Stan;

Dricker ett glas Campari med juice (fjolligt men fruktande) när jag reagerar på en mening som passerar näthinnan: "Krogen har ju blivit vår tids kyrka och alkoholen vårt sakrament, det är till barer vi går för att söka kärlek och bekräftelse. Där uttrycks kärleken vi alla längtar efter, nattlivet står för vår dröm om himmelriket. Det finns något vackert i det." (han fortsätter visserligen "Men givetvis också en baksida, med statushierarki, alkoholproblem och så vidare". Men det passade inte in här.)

Detta är alltså ord uttalade av prästen Olle Carlsson, som intervjuas angående hans antaganden om hur Jesus skulle spendera långfredagen anno 2008. Fan vad glad jag blev - en präst som erkänner kyrkans nederlag mot barkulturen utan att förkasta. Dessutom håller han sina gudstjänster lite senare på söndagarna - för att locka de unga som inte pallrar sig upp i ottan på söndagsmorgonen. WAY TO GO, antar jag.

Tidigare inlägg
RSS 2.0